Sommarflicka

Imorse stog jag i ösregn med en flod av tårar rinnande. Istället för klockan sju, skulle jag tydligen börja jobba åtta, utan att jag visste det. Och en timme i ösregn kändes typ som en dag. Som tur är så har jag världens bästa vän, Frida. Som fick stå ut med mitt gnällande och gråtande.
Och nu när jag satt här så kom jag och tänka på hur bra jag mår av att veta att hon är så lycklig. Och känner precis som jag. Vi är lika kära och vi har världens bästa pojkvänner, utan tvekan. Och dom är så lika. När jag eller Frida berättar något om vår kära så är det alltid (nästan) att den andra känner igen sig.
Men vi har trots allt växt upp tillsammans, så det är kanske inte så konstigt att vi dras till samma typ av killar.
Nu har vi alla fall hittat rätt. så vad sägs om dubbelbröllop gumman ;) haha!

Så puss på våra underbara!